En ung man håller om en ung kvinna.

Till dig som är utsatt

Alla har rätt att vara som hen är och leva sitt liv som hen vill. Det är en viktig rättighet som alla människor har, både barn och vuxna. Det gäller alla människor, oavsett vilken familj du tillhör eller var du är född och uppvuxen.

Frihet att utvecklas till den du vill vara

Föräldrar har ett ansvar för att stödja och vägleda sina barn så att de kan klara sig genom livet. Föräldrar har rätt att ha åsikter om de val deras barn gör. Vad föräldrarna tycker är bra val kan vara olika från en familj till en annan. Det kan bero på vilken bakgrund föräldrarna har, till exempel vilka traditioner de själva vuxit upp med. Det spelar ingen roll vilka värderingar och traditioner dina föräldrar har så länge du som barn får utvecklas till den person du vill vara.

Ju äldre du blir desto mer frihet och utrymme bör du få för att göra egna val. Att en ungdom kan ta större ansvar för sitt liv och sina val än yngre barn är en viktig del i ungdomens väg mot att bli vuxen.

I en del familjer får barn och ungdomar inte en ökad frihet och de får därför inte heller det utrymme de behöver för att kunna bli den person som de vill vara. En del barn och ungdomar känner att deras frihet minskar när de blir äldre, att deras familj hindrar dem från att göra egna val. Det kan handla om att föräldrarna bestämmer vilka kläder barnen ska ha på sig, vilka lektioner barnen får vara med på i skolan och vilka andra barn och ungdomar som de får umgås med.

Film om hedersrelaterat våld och förtryck

Devin Rexvid är universitetslektor och forskare vid Stockholms universitet. I den här filmen berättar han om vad hedersrelaterat våld och förtryck är, vad det kan bestå i och hur våld och förtryck kan se ut. Han berättar också om vad det finns för stöd och hjälp att få för de som är utsatta.

10,34
Talmanus

Du har rätt att gå i skolan

Barn och unga har rätt till utbildning. Det innebär att alla barn ska få gå i skola. Det innebär också att alla barn ska få vara med på alla lektioner, även om föräldrarna inte vill det. I Sverige finns något som heter skolplikt. Skolplikten innebär att barn ska vara med på all undervisning i grundskolan, alltså till och med nionde klass. Det är både skolans och föräldrarnas ansvar att se till att barnet är med på all undervisning i grundskolan.

En del barn och ungdomar har föräldrar som inte vill låta dem vara med på vissa lektioner. Det kan till exempel handla om gymnastiklektioner eller sexualundervisningen i skolan. Men föräldrar får inte hindra sina barn från att vara med på lektionerna.

Frihet att bli kär i vem du vill

Alla har rätt att bli kära i vem de vill. Det innebär också att du har rätt att välja hur du vill leva ditt liv och vem du vill leva det med. Din familj ska inte kunna bestämma vem du ska gifta dig eller leva med. Din familj får inte kontrollera vem du är tillsammans med. Familjen får inte heller tala om för dig vem du ska gifta dig med eller tvinga dig att gifta dig om du inte själv vill. Du har rätt att själv välja om du vill gifta dig i framtiden och i så fall vem du då vill gifta dig med.

En tjej med mobiltelefon får stöd av två kompisar

Barnäktenskapsbrott och äktenskapstvång

Om du inte vill gifta dig men ändå gör det på grund av att dina föräldrar eller någon annan vill det är det inte frivilligt. Det är inte okej att någon pressar eller tvingar dig, oavsett om det sker genom hot eller våld eller genom att till exempel försöka få dig att känna skuld om du inte gör som de vill.

Det är inte heller tillåtet för dina föräldrar eller andra att ta med dig till ett annat land för att där gifta bort dig. Det spelar ingen roll om det är tillåtet i det landet. I Sverige är både barnäktenskapsbrott och äktenskapstvång brottsligt. Det är ett brott även att planera och förbereda ett bortgifte av ett barn eller mot någons vilja.

Är du orolig för att bli bortgift eller för att ett syskon, en kusin eller en vän ska bli bortgift är det bra om du berättar om din oro för någon som du litar på. Den som riskerar att giftas bort har rätt till skydd och stöd från samhället. Socialtjänsten och polisen kan hjälpa till med skydd och stöd.

Om du inte vet vem du ska prata med kan du ta kontakt med till exempel Linnamottagningen, Somaya kvinnojour och tjejjour eller Terrafem, som är organisationer som arbetar med att ge stöd åt personer som riskerar att giftas bort eller som lever med hedersförtryck. Terrafems verksamhet kan ge stöd på många olika språk.

Om polisen misstänker att en familj planerar och förbereder för äktenskapstvång eller barnäktenskapsbrott måste de inleda en utredning. Det gäller oavsett vem som har anmält brottet till polisen och även om den som utsätts för brottet inte vill anmäla. I samband med en utredning görs också en bedömning för att se vilket skydd den utsatta personen kan behöva.

Rätt till din egen sexualitet

I familjer där det förekommer kontroll på grund av hedersnormer är det vanligt att barns och ungas sexualitet kontrolleras. Det är familjen som godkänner vem barnen och ungdomarna i familjen får vara tillsammans med. Kontrollen innebär ofta att någon annan sexuell läggning än den heterosexuella inte accepteras i familjen. Det leder till att många personer som identifierar sig som till exempel homosexuella, bisexuella, transsexuella eller queer tvingas dölja sin sexualitet för familjen eftersom de annars riskerar att utsättas för förtryck, hot och våld.

Familjen kan straffa barn och unga som lever ut till exempel sin sexualitet genom att hota med utfrysning från familjen, planera tvångsgifte eller genomföra omvändelseförsök som kan innebära sexuella övergrepp. Omvändelseförsök innebär att någon tvingar eller påverkar en person att ändra sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller sitt könsuttryck. Det sker genom så kallad "behandling" i form av exempelvis terapi eller medicinering.

Personer som inte får leva ut sin identitet eller sexualitet på grund av kontroll från familj eller släkt kan behöva skydd från polis och socialtjänst. Om du känner dig hotad, eller om du är orolig för någon annan, kan du kontakta polisen. I akuta fall bör du ringa larmnumret 112. Om det inte är akut fara kan du besöka en polisstation eller ringa polisen på telefonnummer 114 14.

Om du behöver stöd och råd kan du ta kontakt med RFSLs stödmottagning. Du kan även kontakta Rädda Barnens stödchatt Kärleken är fri.

Skydd mot könsstympning

Inom en del familjer som lever i en hederskontext används könsstympning av flickor som ett sätt att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet. I Sverige är det förbjudet att planera och utföra könsstympning och den som gör det kan dömas till straff. Det är inte bara förbjudet att göra det i Sverige, det är också förbjudet att ta med sig ett barn till ett annat land för att där genomföra könsstympning. Det spelar ingen roll om könsstympning är tillåtet i det land dit familjen åker.

Könsstympning av flickor innebär att hela eller delar av de yttre blygdläpparna, de inre blygdläpparna eller klitoris skärs bort från flickans könsorgan. Könsstympning är skadligt och kan vara farligt för den som utsätts för det. De personer som har utsatts för könsstympning kan få många olika fysiska besvär efteråt och besvären kan finnas kvar hela livet.

Barn har rätt att inte utsättas för någon form av våld, det är en mänsklig rättighet. Könsstympning är ett uttryck för våld. Det är både fysiskt våld i och med själva ingreppet och psykiskt våld genom det trauma som den utsatta personen genomgår till följd av övergreppet. Könsstympning kan även vara ett uttryck för sexuellt våld då det genomförs i syfte att kontrollera sexualiteten.

Exempel på besvär är:

  • att det är svårt och gör ont att ha sex,
  • att personen får problem med smärta och dålig lukt vid mens,
  • att ärren efter omskärelsen skaver och gör det svårt att sitta, och
  • att personen får svårt att kissa.

Könsstympning kan också leda till att den utsatta personen får psykiska besvär på grund av rädsla och otäcka minnen från könsstympningen.

Ett barn intervjuas av en kvinna.

Barnkonventionen

Barnkonventionen är en internationell lag som också har antagits som svensk lag. Barnkonventionen gäller alla barn, oavsett ålder, ursprung och vart en bor. Barn är alla människor under 18 år.

Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som är barnets bästa. Det framgår av artikel 3 i barnkonventionen och är en av de grundläggande principerna i konventionen.

Barn som är mogna nog att kunna forma sina egna åsikter ska, enligt artikel 12, ha rätt att fritt uttrycka sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska få större inverkan på barnets eget liv i takt med hens stigande ålder och ökande mognadsgrad.

Enligt artikel 19 i barnkonventionen ska konventionsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barn mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada, övergrepp, vanvård, försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.

Barnkonventionen innehåller även ett förbud mot att utsätta barn för skadliga sedvänjor.

Ett barn som av någon anledning tvingats lämna sin hemmiljö ska ha rätt till särskilt skydd och stöd från statens sida och konventionsstaterna ska se till att sådan alternativ omvårdnad finns. Det framgår av artikel 20.

Det finns hjälp att få

Barn och unga har rätt att slippa bli bestraffade för att de är den de är. Att bli bestraffad för att till exempel ens sexualitet, ens klädsel eller ens val av vänner inte accepteras av familjens regler är inte okej och det kan vara olagligt. Om du känner dig kontrollerad eller hotad av någon i din familj eller släkt, eller om du är orolig för någon annan, är det bra om du kan berätta om din oro för någon som du litar på.

Om du inte vill eller kan prata med någon i din närhet kan du ta kontakt med någon organisation som jobbar med att hjälpa personer som är kontrollerade eller hotade av sina familjer. Här nedanför hittar du kontaktuppgifter till olika verksamheter som kan ge stöd och hjälp.

Om du är utsatt för något som du tror kan vara ett brott kan du anmäla det till polisen, antingen genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Om du är i akut fara bör du ringa larmnumret 112. Du behöver inte veta att det som hänt är ett brott, det är polisens uppgift att utreda det du anmäler.

Du kan alltid vända dig till polisen eller till socialtjänsten i din hemkommun för att få hjälp och skydd.

Den som har blivit utsatt för ett brott har rätt till ersättning och det gäller även för dig som har utsatts för hedersrelaterad brottslighet. Mot bakgrund av de lagskärpningar som införts de senaste åren finns det möjlighet att få högre ersättning för brott som har begåtts med ett hedersmotiv än om brottet inte kunnat konstateras ha sin grund i en hederskontext.

Här kan du hitta stöd och få hjälp

Polismyndigheten

Polismyndigheten tar emot anmälningar om brott och utreder sedan de anmälda brotten. De kan också hänvisa dig vidare till andra verksamheter om du behöver någon att tala med om det du varit med om. Om du blir hotad och utsatt för våld kan polisen erbjuda dig skydd.

Socialtjänsten

Socialtjänsten i varje kommun har ansvar för att ge brottsoffer och brottsoffers anhöriga hjälp och stöd. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din kommun.

GAPFs stödjour

Riksföreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime, GAPF, erbjuder stöd och råd via sin stödjour. De har öppet dygnet runt, alla dagar i veckan året runt. Till stödjouren kan såväl utsatta som anhöriga och yrkesverksamma vända sig för att få hjälp. Stödjouren är bemannad av personal med vana av att möta personer som begränsas av hedersnormer. Det är kostnadsfritt att ringa till stödjouren, du kan vara anonym och stödpersonerna har tystnadsplikt.

Linnamottagningen

Linnamottagningen är en mottagning för unga personer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck eller som blivit bortgifta eller riskerar att bli bortgifta mot sin vilja. Mottagningen kan ge hjälp såväl akut som på lång sikt. På mottagningen finns både HBTQI- och kulturkompetens. Linnamottagningen kan även ge råd åt yrkesverksamma som möter utsatt. Mottagningen har en nationell jourtelefon.

Stödchatten Kärleken är fri

Rädda Barnen bedriver en stödchatt som heter Kärleken är fri. Chatten är till för barn och unga personer som vill ha stöd och råd kring en stor variation av hedersrelaterade frågor. Chatten bedrivs av ideellt verksamma personer. Här kan barn och unga ställa frågor om rättigheter, hedersrelaterat våld och förtryck, begränsningar och påtvingade äktenskap, med mera.

RFSL Stödmottagning

RFSL Stödmottagning bedriver stödverksamhet för HBTQ-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Även närstående och vänner till våldsutsatta HBTQ-personer och yrkesverksamma som möter målgruppen är välkomna. Det är kostnadsfritt att ringa till stödmottagningen och det går att ta kontakt anonymt.

Somaya kvinnojour och tjejjour

Somaya kvinnojour och tjejjour är en ideell förening som stöttar flickor och kvinnor och HBTQI-personer med utländsk bakgrund som är utsatta för våld i nära relation eller lever i en hederskontext. Somayas verksamhet är flerspråkig och består av såväl stödlinje, stödchatt, skyddat boende och aktivitetscenter. De anställda har lång erfarenhet av att hjälpa personer som behöver skyddas och komma bort från våld och förtryck.

Terrafem

Terrafem är en ideell organisation som arbetar för flickors och kvinnors rätt att leva fritt från mäns våld. Terrafem driver en rikstäckande jourtelefon för flickor och kvinnor med utländsk härkomst och har kontakt med utsatta från olika länder och på olika språk. Terrafem bedriver även bland annat en juristjour och har kvinnojoursverksamhet.

Tjejers Rätt i Samhället, TRIS

TRIS är en ideell förening som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. TRIS erbjuder hjälp till såväl vuxna som barn och unga som utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Hos TRIS finns särskild kompetens i att möta barn och unga som har en intellektuell funktionsnedsättning. TRIS bedriver bland annat en stödtelefon, TRIS-jouren. Organisationen kan även erbjuda tillfälligt eller skyddat boende för utsatta.

Informationskampanj och material

I juni 2022 lanserades en nationell informationskampanj om lagstiftningen kring och verktygen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Informationsmaterialet riktar sig såväl till utsatta barn och barn som till deras anhöriga och kompisar samt till yrkesverksamma som möter barn och unga. Materialet finns att ladda ned på hedersförtryck.se och finns för ett flertal olika kanaler och enheter. Kampanjen syns bland annat i sociala medier, på digitala reklamtavlor och i kollektivtrafik i större städer.

Har du utsatts för brott och vill svara på en enkät om den här webbplatsen?

Brottsoffermyndigheten utvecklar ständigt sin webbplats för att bättre möta brottsoffers behov. Dina synpunkter är viktiga för oss. Vi hoppas därför att du vill svara på några frågor om webbplatsen.

Jag vill svara på enkäten